På träningslägret hittas även en proffsidrottares bristningsgräns – vad händer där egentligen?

Hur ser proffsidrottarens liv ut på ett träningsläger och vad gör man där? Vi fick följa med innebandyproffset Miko Kailiala och se hur han förbereder sig inför VM-tävlingarna i innebandy.

Säästöpankin brändikuva.
Miko Kailiala (tillvänster i orange väst) är Sparbankens avtalsidrottare. Foto: Ville Vuorinen

Enligt vad vi för närvarande vet kommer VM-tävlingarna att ordnas i Finland i december, såvida inte tävlingarna måste skjutas fram på grund av coronapandemin. Träningarna är nu som intensivast och vi bad vår sponsoridrottare Miko Mailiala föra lägerdagbok under herrlandslagets läger i Eerikkälä, där han tränade i början av augusti. 

Vad allt hände där och hur gick lägret? Vi låter miko berätta. 

Söndag 9.8

”Det är mycket ovanligt att ett sommarläger inleds på en söndag, men även det kan vi skylla på coronadjävulen. Utöver undertecknad ingår också på det här lägret mina lagkamrater från TPS, Lauri Stenfors och Mikko Hautaniemi, i samma bilgrupp, när vi styrde kosan mot Eerikkälä lägerplats.

Lägrets genomförande har omsorgsfullt planerats på förhand och programmet har delats ut till spelarna i god tid. Den här gången inleddes lägret på ett lite avvikande sätt, eftersom det första programnumret utgjordes av det alltid lika svettiga och bitande piip-testet, där man mäter den maximala uthålligheten. I all sin enkelhet går testet ut på att man springer 20 meter fram och tillbaka i en allt högre takt. Tror det eller ej, men det här testet hittar man med säkerhet allas bristningsgräns.

Personligen såg jag överraskande mycket fram mot testet, eftersom jag visste att jag är i god form. Jag gjorde nytt personligt rekord, 14:50, även om jag anser att praktikanttestaren vid Eerikkälä idrottsinstitut flaggade ut mig i förtid, något jag blev lite småförbannad över! 

Hur som helst, det här gjorde mig taggad inför de två kommande dagarna. Dagens övriga program var vigt åt återhämtning efter det relativt krävande testet och de enda aktiviteterna var middag och kvällsmål. Kvällen tillbringade vi med att titta på den första major-turneringen i golf, US PGA Championship, i vår nio personers villa.  Vi gick till sängs lite före midnatt ställde väckarklockan på 8.00.”

Måndag 10.8

”Iphone spelade sin melodi klockan åtta och väckte undertecknad och min rums- och lagkamrat Lauri Stenfors. Vi åt vår frukost och väntade på att den första grenträningen skulle börja klockan 10. Därefter vilade vi en stund i villan, såg highlights från golfens sista hål, sedan på med landslagskläderna och mot hallen.

Grenavsnitten är oftast mycket fartfyllda, men den här gången fokuserade vi på att hitta bollkänslan och även på att få bort allt rost ur maskineriet. Tjugo minuters uppvärmning utan boll, bolldrillar, lite kampspelande och till slut ett intensivt spelavsnitt 3 mot 3. Det avgörande målet under förlängningstiden stod naturligtvis undertecknad för, även om en annan domare kanske skulle ha visslat när han skulle ha lagt märke till att min tackling av motståndarnas målvakt kanske hade kunnat ifrågasättas ”lite”. Å andra sidan räknas allt i de här spelen och vårt lag kunde med höjda klubbor gå till den avslutande tänjningen.

Därefter stod lunch på programmet, naturligtvis via en snabb dusch. Sedan tog vi vårt take away-kaffe till villan för att där ladda upp inför följande grenträning som skulle börja klockan 16. Efter kaffet ett kapitel i James Kerrs bok Legacy och en halv timmes tupplur.

Grenträningarn på kvällen är i praktiken alltid spel 5 mot 5, där gruppen delas in i två lag och i vissa kedjor. Tre perioder på tjugo minuter med några kedjor tillsammans med landslagsgrabbarna betyder en kvällsuppgift på cirka 2 000 kalorier med inledande och avslutande uppvärmning. De här snuttarna är naturligtvis alltid lägrens salt och står i centrum på varje läger. 

Vårt lag vann matchen den här kvällen med 6–5 på förlängning. Jag lyckades göra vårt öppningsmål, men undertecknad skulle nog onekligen ha kunnat spela en bättre match. Det fanns kanske ännu kvar lite sommaregg.

Efter middagen fick vi till uppgift att titta på en dokumentär om Usain Bolt och utgående från den en kort skrivuppgift, som skulle lämnas till huvudtränaren Petteri Nykky vid frukosten följande morgon. Jag gick ännu till vår fysioterapeut för en behandlingsgång före kvällsmålet och därefter stod endast skrivuppgiften på programmet. Jag somnade snabbt och sov som en liten gris.”

Tisdag 11.8

”Tisdagen inleddes på samma sätt som måndagen, även om jag, Peter Kotilainen och Mikko Hautaniemi gick till frukosten redan lite tidigare, genast efter halv åtta. Frukostgröt och några semlor, gårdagens skrivuppgift till huvudtränaren och med kappekoppen i handen tillbaka till villan för att vänta på att morgonträningen skulle börja. Klockan tio inleddes en mycket liknande träning som dagen innan, med den skillnaden att vi spelade en period på cirka 15 minuter som 5 mot 5. Jag testade helt på måfå Miklu 2.6 klubba från Exel och den satt som väntat mycket bra i handen. Den fick även nätet att dansa utmärkt. 

Efter lunch var det dags att packa ner sakerna från det korta lägret för att vi sedan snabbt skulle kunna åka hem efter att vi hade spelat och ätit.
Lägrets intensiva avslutande spel slutade i en förlust på förlängning, som onekligen just då, snällt sagt, gjorde mig smått förbannad. Mitt eget spel löpte bättre än det föregående, men den här gången satte kompisens målvakt mig på pottan och det om något äter upp en inifrån! 

Allt som allt var det korta lägret åter givande och det kanske allra viktigaste var att man fick träffa spelkamrater från andra lag. Under årens lopp har det skapats ett jäkla starkt band mellan oss grabbar och det känns alltid verkligt roligt att få vara med i landslaget. Det om något är viktigt och den viktigaste orsaken till varför vi under de senaste åren har gått förbi Sverige är säkert att vi är ett sammansvetsat team. Roliga stunder, mycket skratt och tuffa träningar. Så skapar man ett bra läger. Om omständigheterna det tillåter fortsätter vi åter i september. Det väntar vi på!” 

Sparbanken deltar som samarbetspartner i herrarnas resa till MM2020 i innebandy och stöttar Miko Kailiala inför MM-tävlingarna. Här kan du läsa fler nyheter och artiklar om innebandy. 

Läs också:

Full fart efter den första chocken: Coronapandemin vände proffsidrottaren Miko Kailialas vardag upp och ner

Från obekymrad konsument till herre över sin ekonomi

Skriven
Typ
Nyhet
Utgivare

Intressant just nu