Vesijärvi förs med gemensamma krafter bakåt i tiden

“När mina föräldrar skulle köpa en sommarstuga vid övergången mellan 60- och 70-talet var Vesijärvi inte ens ett alternativ”, beskriver Vesijärvisäätiös programdirektör Heikki Mäkinen läget. Blågröna alger bildade mattor, vattnet luktade illa och knappt någon åt fisken från sjön. Orsaken var till stor del det dåligt renade avfallsvattnet som hade runnit ut i sjön alltsedan början av seklet.

Skicket förbättras med ett omfattande vårdprogram

De första åtgärderna för att återuppliva sjön inleddes på 70-talet och för de betydande framstegen den senaste tiden svarar stiftelsen Vesijärvisäätiö som grundades år 2007. Stiftelsen uppstod som ett samarbete mellan Lahtis stad, Asikkala och Hollola kommuner, Esan Kirjapaino Oy, Kemppi Oy och Lahden Teollisuusseura ry.

I enlighet med det vårdprogram som stiftelsen tagit fram har man i Vesijärvi bland annat installerat oxygenatorer som åtgärdar bristen på syre och omkring sjön har man byggt våtmarker som minskar näringsbelastningen. 

Resultaten syns. Vattnet är klarare, de levande organismerna i sjön mår bättre och problemen med blågröna alger har minskat. Att återställa sjön i nästan naturligt skick verkar inte längre utopistiskt. ”Utifrån sedimentet på bottnen ser det nu ut som att vi är på den nivå som rådde på 1920-talet. Det är redan ett helt otroligt resultat att vi har kommit 100 år bakåt”, gläder sig Mäkinen.

Inplantering av rovfisk med prissumman Vuoden Helmi

Vesijärvisäätiö beviljades ifjol Helmi Säästöpankki Oy:s ägares Padasjoen Säästöpankkisäätiös viktigaste stipendium. Priset Vuoden Helmi på 10 000 euro gick oavkortat till inplantering av rovfiskar. ”Rovfiskarna förbättrar sjöns tillstånd och det gagnar dem som bor omkring sjön och rekreationsanvändningen betydligt”, motiverar Padasjoen Säästöpankkisäätiös ombudsman Valtteri Simola.

Rovfiskarnas, i det här fallet särskilt insjööring och regnbågsforell, inverkan på sjöns välmående förklaras med näringskedjan. När rovfiskarna håller antalet småfisk i schack äter dessa inte sjöns djurplankton för effektivt. Djurplankton har nämligen en viktig uppgift att äta de alger som växer på bottnen. 

Det är inte gratis att iståndsätta, undersöka och följa upp Vesijärvi och dess omgivning. Vårdprogrammets årliga kostnader är en miljon euro och finansieringen kommer från offentliga medel och privata medel på många olika insamlingssätt. Stipendiet Vuoden Helmi togs därför med glädje emot, berättar Mäkinen. ”Det är fint att märka att också andra uppskattar det vi gör”.

Mäkinen påminner om att en friskare Vesijärvi ökar välmåendet på många sätt. Den upplevs som en lokal resurs som stöder turismen och är till hjälp också när de lokala företagen rekryterar. Områdets dragningskraft ökar när det i närheten finns ett vackert insjölandskap med många rekreationsmöjligheter. Låt oss önska god fortsättning på Vesijärvis tidsresa!

 

Läs mera om Sparbankens ansvarighet.