År 2021 var ett utmärkt år för aktiemarknaden och året avslutades starkt i december, trots att åtstramningen av centralbankspolitiken och den nya coronavirusmutationen utmanade aktieplacerarnas riskvilja. Inom aktier med miljötema var utvecklingen långsammare än år 2020 och ganska varierande inom temat. Till exempel gav temat rent vatten god avkastning, men samtidigt gav temat ren energi till stor del negativa avkastningar. Början av året var fartfyllt för miljöplacerare, då förväntningarna på USA:s Green Deal stärkte placerarnas tillit. Allteftersom året gick blev förväntningarna mer återhållsamma i takt med att de politiska besluten blev långsammare. År 2020 var ett mycket starkt år för aktier med miljötema, vilket innebär att avmattningen inte i sig var en överraskning. Förra året gav specialplaceringsfonden Sparbanken Miljö en avkastning på 16,1 %. Under året ökade vi våra kapitalplaceringar, som för närvarande uppgår till 22,5 %. En stor del av våra kapitalplaceringar riktas till elproduktion. Våra kapitalplaceringar är fortfarande till stor del i ett tidigt skede och därmed har avkastningen i denna tillgångsklass varit relativt låg.
En annan viktig fråga i år som gäller utvecklingen på aktiemarknaden är hur ändringen av centralbankernas penningpolitik kommer att påverka den allmänna riskviljan. Normaliseringen av penningpolitiken och räntehöjningen sätter press på de historiskt höga värderingskoefficienterna på aktiemarknaden. Detta gäller även för placeringar i miljötemat. Många företag som är verksamma inom temat är fortfarande i tillväxtfasen – det vill säga kassaflödena kommer långt in i framtiden. Kassaflöden i produktionen av förnybar energi uppkommer också över en lång tid. En kraftig räntehöjning kan ha en negativ inverkan på placeringar, där kassaflödet finns i framtiden.
Å andra sidan bör man komma ihåg att megatrenderna i fråga om miljöplaceringar fortfarande är starka. Härnäst några observationer från COP26-mötet och vad de potentiella effekterna är på temats placeringsobjekt. Resultatet av mötet var att målen för att minska koldioxidutsläppen kommer att fortsätta att påverka många affärsområden. Flera länder tillkännagav också i samband med mötet sina mål för kolneutralitet. Att minska användningen av kol var ett av de avtalade målen. Inför mötet offentliggjordes också målet att minska metanutsläppen med 30 % fram till 2030. I Breakthrough Agenda ställdes målen för utsläppsminskning upp i branscher med stora utsläpp. Branscherna är: energiproduktion, transport, stålproduktion, väteproduktion och jordbruket. Samarbetet mellan de två största utsläppsländerna, Kina och USA, är avgörande för att utsläppsmålen ska kunna uppnås.
Placerare i den privata sektorn lovade inrikta fler placeringar till den gröna omställningen. Det tydliga meddelandet från COP26 var att målet i framtiden skulle vara att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, under det tidigare målet på 2 grader. En halv grads åtstramning i målen innebär att koldioxidutsläppen måste minskas avsevärt under de kommande årtiondena. Vi kan konstatera att de politiska målen även i fortsättningen kommer att stödja och definiera placeringar i den gröna övergången. Detta sker delvis genom ökad reglering, vilket ökar investeringsflödena. Sammanfattningsvis är tendensen fortsatt att skärpa åtgärderna för att minska utsläppen och få till stånd en snabbare grön övergång.
