Hög inflation, höga räntor och prisfluktuationer på råvaror har också medfört utmaningar för många företag med ett miljötema. Kassaflöden i många gröna omställningsprojekt, såsom vindkraftsparker, är till stor del inriktade på framtiden. När räntorna stiger minskar nuvärdet av framtida kassaflöden, vilket återspeglas i aktiernas värderingskoefficienter. Vissa aktier med ESG-tema hade tidigare prissatts till höga värderingskoefficienter i en lågräntemiljö, vilket har varit en ytterligare utmaning för kursutvecklingen när räntorna har stigit. En positiv motvikt till dessa utmaningar, som också är en utmaning för marknaden i allmänhet, är de politiska program som stöder aktier med miljötema. Elektrifieringen av samhällen kommer att fortsätta och tillväxten av förnybara energiformer fortsätter att vara stark. Behovet av batteriteknik och energilagringsanläggningar syns också vid planeringen av nya vind- och solparker. För placeraren kan lagringsanläggningar i industriell skala ge ytterligare avkastning jämfört med anläggningar utan lagring.
Stora fluktuationer i råvarupriserna har också beskattat utrustningstillverkarnas marginaler och ökat projektrisken, men operatörer i branschen kommer att anpassa sin verksamhet över tid. Även om utvecklingen inte har varit särskilt stark tror vi att den kommer att förändras i takt med att räntecykeln vänder och den relativa prissättningen har återgått till det normala.
Under det andra kvartalet gjorde vi små förändringar i våra direkta aktieinnehav. Vi var som ett förtecken involverade när HydrogenPro och Re:Newcell ansökte om mer kapital för att finansiera sin tillväxt. Re:Newcells produktion är nu i startgroparna, trots att vårens fabriksbrand bromsade uppstarten något och ledde till ytterligare investeringar. Vi ökade också vårt ägande i Neste, men tyvärr har förändringen i utdelningsskyldigheten i Sverige varit en negativ faktor i aktiekänslan.
Det gjordes en hel del alternativa placeringar under kvartalet. Taaleri BioJalostamo har nått produktionsstadiet och projektets framgång har ökat investeringens värdesättning. En annan bra nyhet var när Korkia solenergifonden betalade placerarna avkastning på sina placeringar. En del av de alternativa placeringarna har nu utvecklat sin verksamhet till den grad att de börjar ge avkastning. Portföljstrukturen för våra alternativa placeringar är nu i betydligt bättre skick, eftersom vissa projekt fortfarande är i ett tidigt skede medan andra redan är nära slutrakan. Vi gjorde också två nya placeringsåtaganden för två nya kapitalprojekt. Vi är med i fonden Taaleri Aurinkotuuli III. Fondens placeringsobjekt är mycket lika som i Aurinkotuuli II, men det finns några intressanta skillnader. Fonden Aurinkotuuli III kommer också att investera i ellagringskapacitet (främst frekvensreservstyrning), vilket möjliggör ett något högre avkastningsmål i fonden. En annan faktor som också torde öka fondens avkastningspotential är möjligheten att utnyttja Taaleri Energias befintliga projektutvecklingsportfölj när man bygger vindkraftsparker. Målmarknaderna för Aurinkotuuli III-projekten är Norden, Baltikum, Polen, Sydöstra Europa, Iberia och Texas. Dessa målmarknader är redan bekanta för Taaleri-teamet, vilket minskar projektrisken. Fondens löptid är tio år och den klassificeras som en "mörkgrön" finansiell produkt i enlighet med artikel 9 i EU: s informationsförordning.
Vi gjorde ytterligare ett placeringsåtagande till Ålandsbankens Offshore Wind I-fond. Denna fond klassificeras också som en artikel 9-fond enligt EU:s informationsförordning. Fonden utvecklar havsbaserade vindkraftsprojekt på norra Åland tillsammans med bolaget OX2. OX2, som vi äger i direkta aktier, är projektutvecklare för projektet. Syftet med projektet är att kartlägga havsbaserad vindkraft med en kapacitet på 5 GW. Projektutvecklingen kommer sannolikt att ta 6–10 år och målet är att vara redo att övergå till byggskedet. Om man kommer fram till byggskedet är avsikten att sälja projektet till investerare/aktörer som kommer att investera i byggandet av ett gigantiskt havsbaserat vindkraftverk. Projektutveckling inkluderar ett flertal risker och som ett resultat är avkastningsmålet också betydligt högre än till exempel i ett projekt för att bygga ett solkraftverk. Enligt LUT-universitetet är vindförhållandena och djupet i Ålands havsområden väl lämpade för storskalig havsbaserad vindkraftsproduktion. Försvarsmakten ser inga hinder för att bygga havsbaserad vindkraft på norra Åland.
Ökningen av vindkraftskapaciteten är stor i Finland, men samtidigt måste man komma ihåg att färdigställandet av det havsbaserade vindkraftverket kommer att ta flera år. Efterfrågan på el kommer också att öka i Finland: Till exempel skulle Helens planerade vätgas- och fjärrvärmeverk vara i 1 000 MW-kategorin. De gröna vätebaserade tillverkningsprocesser som planeras av stålindustrin kommer också att kräva en mycket stor mängd förnybar el i framtiden.
Ovanstående placeringsåtaganden är båda 1 miljon euro. Taaleri Aurinkotuuli II är en placering med ganska låg risk, medan projektutvecklingen av ett havsbaserat vindkraftverk är ett högriskmål.
Fonden och ETF-ägandet förblev oförändrade.
Fondens avkastning under det senaste kvartalet var + 2,05 %. Avkastningen från fondens början har varit 84,3 %.
Källa: Sp-Fondbolag Ab
Sparbanken Miljö -placeringsfonds placeringar består av direkta aktieplaceringar (43,1procent), aktiefonder med miljötema (24,1), kapitalfonder (30,4), ETF-fonder med mil-jötema (0,9), direkta gröna obligationslån (0,4) och kontanta medel (1,3) per 30.06.2023.
| Investeringar per land (%) | |
| Finland |
22 |
| Tyskland | 15 |
| Danmark | 12 |
| Frankrike |
10 |
| Sverige | 9 |
| Förenta staterna | 8 |
| Schweiz | 6 |
| Norge | 6 |
| Nederländerna | 5 |
| Portugal | 2 |
| Österrike | 2 |
| Spanien |
2 |
| Luxemburg | 2 |
| Storbritannien |
1 |
Källa: Sp-Fondbolag Ab
| Branschfördelning (%) | |
| Industriella varor och tjänster | 48,8 |
| Basindustrier | 20,8 |
| Informationsteknologi | 11,0 |
| Energi | 7,5 |
| Dagligvaror | 5,8 |
| Samhällstjänster | 3,5 |
| Fastighetstjänster |
2,0 |
| Konsumtionsvaror och tjänster | 0,6 |
Källa: Sp-Fondbolag Ab
| De största investeringarna (%) | |
| NESTE OYJ | 3,0 |
| KEMPOWER OYJ | 2,9 |
| AIXTRON SE | 2,8 |
| OX2 AB | 2,8 |
| DARLING INGREDIENTS INC | 2,4 |
| AIR LIQUIDE SA | 2,2 |
| SCHNEIDER ELECTRIC SE | 2,0 |
| CADELER A/S |
1,8 |
| UPM-KYMMENE OYJ |
1,8 |
| INFINEON TECHNOLOGIES AG |
1,6 |
Källa: Sp-Fondbolag Ab
Företagens genomsnittliga ESG-rating
| AA |
Poängsättningen från bästa till lägsta är AAA–CCC.
Källor: Sb-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC
Koldioxidavtryck
Koldioxidintensitet: 200,7 t CO2e/milj. USD
Täckning: 86,0 procent
Vid beräkning av koldioxidavtrycket används den koldioxidintensitetssiffra som TCFD rekommenderar, som beskriver fondens koldioxidutsläpp i förhållande till de ägda företagens omsättning. Vid beräkningen divideras de enskilda tillgångarnas utsläpp med företagets omsättning. De bolags-specifika talen för koldioxidintensitet viktas med bolagets andel i fonden och de viktade talen adderas. Växthusutsläppen anges som ton koldioxid och omsättningen i miljoner USA-dollar (t C02e/milj. USD).
Vid beräkningen av nyckeltal används växthusutsläpp på nivå 1 och nivå 2 (scope 1 & 2). Med växthusutsläpp på nivå 1 avses direkta utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar, till exempel egenproducerad energi. Till utsläpp på nivå 2 hör indirekta utsläpp orsakad av den energi företaget köper.
Vid beräkningen av utsläpp används koldioxidekvivalenter, som anger växthusgasernas samman-lagda klimatvärmande effekt. Detaljerade utsläppstal grundar sig på senast tillgänglig information.
Viktningen vid fondens beräkningstidpunkt har stor inverkan på fondens koldioxidavtryck. På grund av köp och försäljning av portföljens tillgångar kan fondens koldioxidavtryck variera till och med kraftigt. Utsläppen mellan sektorerna varierar kraftigt, vilket innebär att även sektorstrukturen på fondens målmarknad inverkar på koldioxidavtryckets storlek. Utsläppsberäkningarna baseras på de siffror företagen rapporterar samt på sektorspecifika bedömningar, vilket innebär att man inte har tillgång till uppgifter om alla företag.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC
|
Miljölösningar (%) |
|
| Clean tech |
14,8 |
| Att värna om naturtillgångar |
3,1 |
| Lågutsläppslösningar och cirkulär ekonomi | 2,6 |
| Begränsning av klimatförändringarna | 14,7 |
| Energieffektivitet | 0,02 |
| Förnybar energi och alternativa bränslen | 50,7 |
| Hållbar och ansvarsfull vattenanvändning |
0,1 |
| Hållbart jordbruk |
0,4 |
| Energieffektiva byggnader | 0,0 |
Den procentuella andelen av omsättningen, av vilken de tjänster eller varor som företaget produ-cerar hjälper till att lösa omfattande miljörelaterade problem.
Talet har beräknats som portföljens viktade medeltal där man har använt den andel av omsätt-ningen i de ägda företagen som består av lösningar i anslutning till miljön för hållbar utveckling. Ett företag kan ha miljölösningar i mer än en kategori.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC, Morningstar
Vi följer upp hur våra placeringsobjekt iakttar internationella normer och avtal och följer principer-na i det så kallade Global Compact inom området för företagsansvar. De normer som ska grans-kas grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den internationella arbetsor-ganisationen ILO:s deklaration om rättigheter i arbetslivet, Riodeklarationen om principer för håll-bar utveckling och FN:s konvention mot korruption. 47,4 procent av investeringarna uppfyller dessa villkor.
Under rapporteringsperioden fanns det inga företag i direkta aktieinvesteringarna, som hade en verifierad överträdelse av Global Compact-principerna. Inte ett enda företag stod under uppföljning. 52,6 procent av investeringarna klassificerades inte.
Källor: Sb-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC
Projekten inom kapitalplaceringar är till stor del ännu i inledningsskedet och under uppbyggnad. Kapitalplaceringar skrivs också i avsnittet "Fondinvesteringar".
SolarWind II
| Kapacitet (MW)* | Energikälla | Land | CO2 kompensation (ton)** | Planerad driftsättning | |
| Oltava | 91 | Vind | Finland | 88 000 | Q1 2021 |
| Haram | 34 | Vind | Norge | 14 000 | Q3 2021 |
| Mlawa & Grajewo | 51 | Vind | Polen |
146 000 | Q4 2021 |
| Escalade | 336 | Vind | Förenta staterna | 604 000 | Q4 2021 |
| Isoneva | 126 | Vind | Finland | 99 000 | Q4 2022 |
| Litauen 3 parker | 186 | Vind | Litauen | 170 000 | 2022 (x |
| Niebla | 50 | Sol | Spanien | 36 500 | Q3 2022 |
| Zadar | 111 | Vind | Kroatien | 78 000 | Q4 2023 |
| Murtotuuli | 126 | Vind | Finland | 105 000 | Q4 2022 |
| 1111 | 1 340 500 |
(*projektets totalvärde,
** årlig elproduktion)
(x gemensamt projekt med Lords LB Asset Management
Taaleri SolarWind II kommer att finansiera cirka 850 megawatt produktionskapacitet för förnybar energi, vilket kommer att minska koldioxidutsläppen med mer än 1 miljon ton årligen under produktionsanläggningarnas över 25-åriga livslängd
Den beräknade utsläppsminskningen för fonden Sparbanken Miljö under placeringsperioden är 35 000 ton CO2. Det motsvarar ungefär 35 000 flygningar mellan Helsingfors och London tur och retur för en familj på tre personer.
Källa: Taaleri
Bioraffinaderi
Förnybar biodiesel, som använder råfettsyror som råvara, har 80–90 % lägre CO2-utsläpp än fossil diesel, vilket motsvarar cirka 200 000 ton lägre CO2-utsläpp årligen baserat på anläggningens be-räknade produktion. Denna minskning motsvarar de årliga CO2-utsläppen från cirka 70 000 diesel-bilar. Den beräknade utsläppsminskningen för fonden Sparbanken Miljö under placeringsperioden är 9 139 ton CO2.
Källa: Taaleri
Korkia Aurinkoenergia
Uppskattad solenergikapacitet är 60 MW, vars årliga elproduktion har en årlig koldioxidkompensation på cirka 66 000 ton. Det motsvarar ungefär 66 000 flygningar mellan Helsingfors och London tur och retur för en familj på tre personer.
Källa: Korkia
Mål för hållbar ut
Aktia Aurinkotuuli III
Mottagarfonden kommer att baseras på en projektutvecklingsportfölj med nästan 30 utvecklingsprojekt. Mottagarfonden förväntas finansiera upp till 1,9 gigawatt produktionskapacitet för förnybar energi och förbigå cirka 2,3 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Utsläppsminskningen motsvarar koldioxidavtrycket för cirka 225 000 genomsnittliga finländare.
Källa: Aktia
Kapitalplaceringarna inverkar på följande mål:
7. Förmånlig och ren energi8. Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovation och infrastruktur
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Klimatgärningar
Källa: Sp-Fondbolag Ab, Taaleri, Upright Oy
Målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) godkändes av FN:s general-församling år 2015. Detta målprogram för hållbar utveckling är i kraft fram till år 2030 (Agenda 2030). Målen är globala, vilket innebär att de tillhör oss alla. Målet med hållbar utveckling är att avskaffa extrem fattigdom och sikta mot en hållbar utveckling. Detta lyckas genom att på ett jämställt sätt ta hänsyn till miljön, människorna, de mänskliga rättigheterna och ett ekonomiskt perspektiv. Huvudmålen är sammanlagt 17 till antalet. Målen gäller alla FN:s medlemsländer. (Källa: https://www.ykliitto.fi/yk-teemat/kestavan-kehityksen-tavoitteet)
Koldioxidavtryck
Koldioxidintensitet: 237,1 t CO2e/milj. USD
Täckning (%): 80,3
Beräkningsmetoden förklaras ovan i fråga om direkta aktieplaceringar.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, Morningstar
Aktiefondernas positiva miljökonsekvenser
Andelen miljölösningar: 64,8
Täckning (%): 80,3
Miljölösningar beskriver de företag i fonden vars omsättning består av t.ex. förnybar energi eller de produkter och tjänster som stödjer dem, energieffektivitet, energieffektiva byggnader och koldiox-idsnåla transporter.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, Morningstar
Klassificering av koldioxidrisker för aktiefonder
| LÅG |
Täckning: 100 %
Klassificering på skalan: allvarlig – hög – medelhög – låg - obefintlig.
Källor: Sb-Fondbolag Ab, Morningstar
Fonden Sparbanken Miljö placerar sina medel i likvida aktie- och ränteplaceringar. Fondens medel omfattar även icke-likvida kapitalplaceringar som kännetecknas av en sämre förmåga att omvandlas i pengar. Vid behov avvecklar fonden sina likvida fondplaceringar för att finansiera gradvis kapitalinsamling i projekten. Dessa icke-likvida placeringar utgjorde 30,4 procent av fondmedlen 30.6.2023.
Tillräckligheten i fondens tillgångar och likviditet har säkerställts genom en övre gräns för icke-likvida placeringars andel av fondmedlen. Därtill följer man kontinuerligt upp placeringarnas likviditetsprofil och riskställning samt förhållandet mellan likvida och icke-likvida placeringar i portföljförvaltningssystemet. Fondbolaget genomför även regelbundet stresstest, med hjälp av vilka man kan bedöma en placeringsfonds likviditetsrisk i såväl normala som exceptionella förhållanden.