Globalt produceras cirka 37 procent av elen i koldioxidsnål form (förnybar och kärnkraft). Denna andel har varit ganska stabil sedan 1980-talet. Enligt industriländernas energiorganisation IEA kommer 90 procent av elproduktionen år 2050 att komma från förnybara energikällor. Den sammanlagda andelen sol- och vindkraft kommer då att uppgå till nära 70 procent av produktionen. Investeringar i ren energiproduktion beräknas överstiga 1,4 biljoner dollar i år. Gällande utvecklingen av den gröna övergången fick vi från Australien en intressant nyhet om att BP planerar att investera i ett stort sol- och vindkraftsprojekt. Projektets nominella kapacitet är så hög som 26 GW. En del av anläggningens energiproduktion används för att minska kolavtrycket från gruvdriften och en del kommer att användas för att producera grön vätgas och ”grön” ammoniak. Projekt av detta slag bidrar till att minska kostnaderna för att producera grön vätgas, eftersom de minskar i takt med expansionen. För närvarande är kostnaderna för att producera grön vätgas fortfarande ganska höga, och vissa experter i Australien anser att de ekonomiska förhållandena för vätgasexportindustrin fortfarande är tvivelaktiga. I det inledande skedet torde grön vätgas användas i industriella processer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen på andra sätt. IEA uppskattar att 60 procent av vätgasproduktionen år 2050 skulle vara grön vätgas. I dag är endast 0,1 procent av vätgasen grön – det mesta produceras nu genom ångreformering av naturgas. Programmet RePowerEU har som mål att fram till 2030 producera 10 miljoner ton ”grön” vätgas i EU.
Utöver ökade råvarukostnader ökar de höjda räntorna kostnaderna för långsiktiga energiprojekt. Räntornas negativa inverkan har också avspeglats negativt i utvecklingen av den gröna övergången i företagens kursutveckling, särskilt om verksamheten befinner sig i en tillväxtfas och/eller inkomstflödena är inriktade på lång sikt. Vi tror dock att ökad efterfrågan och starkare politiskt stöd för den gröna övergången är faktorer som kommer att leda till att balansen lutar mot den positiva sidan för placerare. Svängningar och negativa överraskningar är saker som sannolikt kommer att hända, men de kommer sannolikt att vara en sidofråga under långsiktig granskning när man bygger hållbar, energieffektiv och driftsäker energiproduktion.
När det gäller klimatpaketet enades EU:s miljöministrar om ett antal lagstiftningsförslag om att stärka och utvidga utsläppshandeln inom väg- och havstrafiken, separat uppvärmning av byggnader, att stärka utsläppshandeln inom luftfarten, socialfonden för klimatåtgärder och utsläppstaket för person- och skåpbilar. Europaparlamentet beslutade att alla nya personbilar och skåpbilar som säljs i EU efter 2035 skulle vara utsläppsfria – det vill säga försäljningen av bilar som drivs med förbränningsmotorer skulle upphöra därefter. EU-kommissionen har nyligen identifierat gas och kärnenergi som hållbara energiformer under övergångstiden.
Förenta staternas högsta domstol skärpte miljöskyddsmyndighetens beslutsmakt, vilket gör president Joe Bidens utsläppspolitik svårare. Enligt FN är högsta domstolens beslut ett bakslag i kampen mot klimatuppvärmningen. Den gröna övergången går dock framåt i många delstater eftersom grön energi är konkurrenskraftig jämfört med fossila bränslen, vilket innebär att effekterna i slutändan kan bli mindre än väntat. Efter senator Mancinis godkännande av det modifierade paketet fick Joe Bidens klimatreformer slutligen ett bra beslut. Paketets storlek är 369 miljarder dollar. Summan är spridd över tio år och underlättar långsiktiga planer, särskilt inom vind- och solenergi. När det gäller den internationella miljöpolitiken ger detta biståndspaket stöd, eftersom Förenta staternas miljöpolitik har varit en viktig trendsättare. Geopolitiska dispyter har i år undergrävt det globala samarbetet och fler miljöutmaningar uppstod i samarbetet mellan Förenta staterna och Kina när Pelosi besökte Taiwan. Klimatkonferensen COP27 kommer att hållas i Egypten i november och fokus kommer att ligga på klimatförändringarnas inverkan på de afrikanska länderna.
Många aktier med miljötema har följt den svaga aktiemarknaden nedåt, men inom temat har exempelvis tillverkare av solenergiutrustning och producenter av förnybar energi presterat relativt bra. Livsmedelsproducenter inom hållbar utveckling har presterat mycket dåligt, liksom de teman som gör användningen av rent vatten mer effektiv.
