Rysslands anfall i Ukraina belyste tråkigt nog Europas beroende av rysk fossil energi. I början av mars presenterade EU programmet REPowerEU, som syftar till att avskaffa Europas beroende av fossila bränslen från Ryssland redan före 2030. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade: ”Ju snabbare vi kan gå över till förnybara energikällor och vätgas och förbättra energieffektiviteten, desto snabbare kommer vi att uppnå verklig energisjälvförsörjning i våra energisystem”.
Att förbättra energieffektiviteten, öka användningen av förnybara energikällor, öka elektrifieringen och öka användningen av vätgas står därför i centrum för programmet. Programmet REPowerEU läggs till det redan publicerade programmet Fit for 55. Som ett konkret komplement till tidigare pla-ner är målet att öka sol- och vindkraftskapaciteten med 80 GW till 2030. Ökad produktion av förny-bar el möjliggör även skapandet av en vätgasekonomi.
Genomförandet av kommissionens 55-beredskapspaket kommer redan att minska den årliga för-brukningen av fossil gas med 30 procent, det vill säga med 100 miljarder kubikmeter fram till 2030. Med de åtgärder som ingår i REPowerEU-planen skulle vi gradvis kunna minska användningen av fossil gas med minst 155 miljarder kubikmeter (motsvarande den mängd gas som köptes från Ryss-land under 2019).
Höga energipriser i Europa kommer också att underlätta övergången till förnybar energi eftersom den relativa lönsamheten ökar. Ökningen av priset på naturgas kommer att medföra kostnader för elkraftverk som förbränner naturgas, vilket har en direkt effekt på elpriset i Centraleuropa och Nor-den.
Ovanstående faktorer stödde kursutvecklingen hos greentech-aktier efter slutet av februari. Nya möj-ligheter och förbättrade utsikter vände utvecklingen särskilt för aktier inom förnybar energi. Årets första månader inleddes nedstämt även i dessa aktier. Förhöjda råvarukostnader, störningar i drifts-kedjorna, högre räntor och stramare penningpolitik är faktorer som överskuggar aktiekursutveckl-ingen även i fortsättningen. Jämfört med andra sektorer finns det emellertid ett starkt politiskt stöd som bakomliggande drivkraft för dessa aktier.
IPCC:s klimatrapport sände ut budskapet att det finns sätt att mildra klimatförändringarna, men in-satserna måste ökas avsevärt. Att uppnå målen förändrar lösningarna för transport, energiprodukt-ion och jordbruk. Det gröna skiftets megatrend är stark. År 2021 var ökningen av förnybara energi-källor 257 GW, varav 88 procent var sol- och vindkraftverk. Förra årets ökningar var betydande, men denna takt räcker inte för att nå klimatmålet på 1,5 grader.
I slutet av mars publicerade Wärtsilä rapporten ”Europe’s energy future”, där man drog slutsatsen att EU kunde uppnå betydande besparingar i energikostnader och samtidigt minska beroende av Ryss-land i energiproduktionen. I rapportens ambitiösa scenario måste investeringar för att öka kapa-citeten för förnybar energi göras med en takt på 80 GW per år fram till 2030. I detta ambitiösa scena-rio kommer vind- och solkraftskapaciteten som installerats år 2021 att fördubblas. Genom program-met skulle man uppnå en situation där 61 procent av energiproduktionen sker med förnybar energi fram till år 2030. För närvarande är kostnaden för ett landbaserat vindkraftverk cirka 0,85 miljoner euro/MWh (utan hänsyn till andra nödvändiga investeringar och kostnader) och om den nödvän-diga ökningen på 80 GW skulle göras med denna energi skulle den årliga investeringen för kraftver-ken vara 68 miljarder euro. På kort sikt kommer de stora investeringarna att drabbas av begräns-ningar i produktionskapacitet, råvaror, tillståndsprocesser och leveranskedjor, men mål och scena-rier visar hur hög tillväxtpotentialen är.
