Året har varit utmanande för aktörer och placerare inom förnybar energi. Samtidigt som kampen mot klimatförändringarna kräver en ökad satsning på grön energi har marknadsläget varit ogynnsamt. Hög inflation, fluktuationer i råvarupriserna, politisk osäkerhet och stigande räntor har försvagat avkastningen och reducerat placeringsflödena. Dessutom har Örsteds problem med lönsamheten för havsbaserade vindkraftverk minskat placerarnas förtroende för branschen. Projektens lönsamhet har också urholkats av ökade kostnader, långsamma tillståndsprocesser, byggförseningar och resultatvarningar. Snabba förändringar i projektens drivkrafter har delvis kommit som överraskningar, men enligt vår uppfattning kommer flera företag att ändra sina verksamhetssätt. Å andra sidan har Kina uppvisat en stark tillväxt i installationer av solenergi och enligt IEA kommer gröna investeringar att behöva tredubblas fram till 2030 för att uppnå koldioxidneutralitetsmålen. I Kina ökade solenergin med 100 GW förra året.
Vi tror att sentimentet till det gröna temat är nära botten, och att de långa räntorna inte längre stiger eller t.o.m. börjar sjunka, vilket kan vara en vändpunkt inom investeringstemat. Tidigare har COP-klimatmöten gett kortsiktigt stöd för aktier med grönt tema, men i år förväntas inga större genombrott från Dubai-konferensen (COP28).
Under kvartalet har den särskilda specialplaceringsfonden Sp Miljö gjort några mindre förändringar i sina placeringar. Nya direkta innehav är Nibe och Zaptec, som tillverkar värmepumpar respektive elbilsladdare. Dessa är fortfarande mindre innehav som finansierades genom försäljningen av ABB- och Wärtsilä-aktier. Dessutom köpte vi fler aktier i Neste och gjorde en liten placering i Korkias obligationslån, vars syfte är att förbättra effektiviteten i Korkias verksamhet (företagets tillväxt och förbättring av dess finansiella ställning). Kapitalkallelser gjordes också till Korkias fond Förnybar Energi och Ålandsbankens fond Offshore Wind.
Fondinnehaven förblev oförändrade. I ETF gjorde vi en liten försäljning för att finansiera kapitalkallelser.
Fondens avkastning för sista kvartalet var -7,33 %. Den löpande avkastningen för 2023 är -1,8 %. Avkastningen sedan fondens start har varit 70,8 %.
Källa: Sp-Fondbolag Ab
Specialplaceringsfonden Sparbanken Miljös placeringar består av direkta aktieplaceringar (43,6 procent), aktiefonder med miljötema (22,1), kapitalfonder (33,3), ETF-fonder med miljötema (0,1), direkta gröna obligationslån (0,3) och kontanta medel (0,6) per 29.09.2023.
| Investeringar per land (%) | |
| Finland | 27 |
| Tyskland | 16 |
| Danmark | 10 |
| Frankrike | 10 |
| Sverige | 8 |
| Förenta staterna | 7 |
| Norge | 7 |
| Nederländerna | 4 |
| Schweiz | 4 |
| Österrike | 2 |
| Portugal | 2 |
| Luxemburg | 2 |
| Spanien | 1 |
| Storbritannien | 1 |
Källa: Sp-Fondbolag Ab
| Branschfördelning (%) | |
| Industriella varor och tjänster | 47,7 |
| Basindustrier | 20,9 |
| Informationsteknologi | 11,9 |
| Energi | 9,6 |
| Dagligvaror | 5,0 |
| Samhällstjänster | 2,5 |
| Fastighetstjänster | 2,0 |
| Konsumtionsvaror och tjänster | 0,4 |
Källa: Sp-Fondbolag
| De största investeringarna (%) | |
| KEMPOWER OYJ | 4,4 |
| NESTE ABP | 4,0 |
| AIXTRON SE | 3,4 |
| AIR LIQUIDE SA | 2,3 |
| UPM-KYMMENE OYJ | 2,3 |
| DARLING INGREDIENTS INC | 2,2 |
| OX2 AB | 2,2 |
| SCHNEIDER ELECTRIC SE | 2,0 |
| ACCELLERON INDUSTRIES AG | 1,6 |
| CADELER A/S | 1,6 |
Källa: Sp-Fondbolag
Företagens genomsnittliga ESG-rating
| AA |
Poängsättningen från bästa till lägsta är AAA–CCC.
Källor: Sb-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC
Koldioxidavtryck
Koldioxidintensitet: 173,5 t CO2e/milj. USD
Täckning: 88,9 procent
Vid beräkning av koldioxidavtrycket används den koldioxidintensitetssiffra som TCFD rekommenderar, som beskriver fondens koldioxidutsläpp i förhållande till de ägda företagens omsättning. Vid beräkningen divideras de enskilda tillgångarnas utsläpp med företagets omsättning. De bolagsspecifika talen för koldioxidintensitet viktas med bolagets andel i fonden och de viktade talen adderas. Växthusutsläppen anges som ton koldioxid och omsättningen i miljoner USA-dollar (t C02e/milj. USD).
Vid beräkningen av nyckeltal används växthusutsläpp på nivå 1 och nivå 2 (scope 1 & 2). Med växthusutsläpp på nivå 1 avses direkta utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar, till exempel egenproducerad energi. Till utsläpp på nivå 2 hör indirekta utsläpp orsakad av den energi företaget köper.
Vid beräkningen av utsläpp används koldioxidekvivalenter, som anger växthusgasernas sammanlagda klimatvärmande effekt. Detaljerade utsläppstal grundar sig på senast tillgänglig information.
Viktningen vid fondens beräkningstidpunkt har stor inverkan på fondens koldioxidavtryck. På grund av köp och försäljning av portföljens tillgångar kan fondens koldioxidavtryck variera till och med kraftigt. Utsläppen mellan sektorerna varierar kraftigt, vilket innebär att även sektorstrukturen på fondens målmarknad inverkar på koldioxidavtryckets storlek. Utsläppsberäkningarna baseras på de siffror företagen rapporterar samt på sektorspecifika bedömningar, vilket innebär att man inte har tillgång till uppgifter om alla företag.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC
| Miljölösningar (%) | |
| Clean tech | 15,4 |
| Att värna om naturtillgångar | 2,8 |
| Lågutsläppslösningar och cirkulär ekonomi | 2,3 |
| Begränsning av klimatförändringarna | 15,4 |
| Energieffektivitet | 6,1 |
| Förnybar energi och alternativa bränslen | 48,0 |
| Hållbar och ansvarsfull vattenanvändning | 0,1 |
| Hållbart jordbruk | 0,5 |
| Energieffektiva byggnader | 0,0 |
Den procentuella andelen av omsättningen, av vilken de tjänster eller varor som företaget producerar hjälper till att lösa omfattande miljörelaterade problem.
Talet har beräknats som portföljens viktade medeltal där man har använt den andel av omsättningen i de ägda företagen som består av lösningar i anslutning till miljön för hållbar utveckling. Ett företag kan ha miljölösningar i mer än en kategori.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC, Morningstar
Vi följer upp hur våra placeringsobjekt iakttar internationella normer och avtal och följer principerna i det så kallade Global Compact inom området för företagsansvar. De normer som ska granskas grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den internationella arbetsorganisationen ILO:s deklaration om rättigheter i arbetslivet, Riodeklarationen om principer för hållbar utveckling och FN:s konvention mot korruption. 48,3 procent av investeringarna uppfyller dessa villkor.
Under rapporteringsperioden fanns det inga företag i direkta aktieinvesteringarna, som hade en verifierad överträdelse av Global Compact-principerna. Inte ett enda företag stod under uppföljning. 51,7 procent av investeringarna klassificerades inte.
Källor: Sb-Fondbolag Ab, MSCI ESG Research LLC
Projekten inom kapitalplaceringar är till stor del ännu är i inledningsskedet och under uppbyggnad. Kapitalplaceringar skrivs också i avsnittet "Fondinvesteringar".
| Kapacitet (MW*) | Energiresurs | Land | CO2 kompensation (ton)** | Planerat datum för idrifttagande | |
| Oltava | 91 | Vind | Finland | 69 000 | Q1 2021 |
| Haram | 34 | Vind | Norge | 14 000 | Q3 2021 |
| Mlawa & Grajewo | 51 | Vind | Polen | 146 000 | Q4 2021 |
| Escalade | 336 | Vind | Forenta staterna | 604 000 | Q4 2021 |
| Isoneva | 126 | Vind | Finland | 105 000 | Q4 2022 |
| Liettua 3 puistoa | 186 | Vind | Litauen | 168 000 | 2022 (x |
| Niebla | 50 | Sol | Spanien | 36 500 | Q3 2022 |
| Zadar | 111 | Vind | Kroatien | 78 000 | Q4 2023 |
| Murtotuuli | 126 | Vind | Finland | 112 000 | Q4 2022 |
| 1111 | 1 332 500 | ||||
| (*total projekt värde, **av den årliga elproduktionen) | |||||
| (x tillsaamans med Lords LB Asset Management |
Taaleri SolarWind II kommer att finansiera cirka 850 megawatt produktionskapacitet för förnybar energi, vilket kommer att minska koldioxidutsläppen med mer än 1 miljon ton årligen under produktionsanläggningarnas över 25-åriga livslängd.
Den beräknade utsläppsminskningen för fonden Sparbanken Miljö under placeringsperioden är 35 000 ton CO2. Det motsvarar ungefär 35 000 flygningar mellan Helsingfors och London tur och retur för en familj på tre personer.
Källa: Taaleri
Bioraffinaderi
Förnybar biodiesel, som använder råfettsyror som råvara, har 80–90 % lägre CO2-utsläpp än fossil diesel, vilket motsvarar cirka 200 000 ton lägre CO2-utsläpp årligen baserat på anläggningens beräknade produktion. Denna minskning motsvarar de årliga CO2-utsläppen från cirka 70 000 dieselbilar. Den beräknade utsläppsminskningen för fonden Sparbanken Miljö under placeringsperioden är 9 139 ton CO2.
Källa: Taaleri
Korkia Aurinkoenergia
Uppskattad solenergikapacitet är 60 MW, vars årliga elproduktion har en årlig koldioxidkompensation på cirka 66 000 ton. Det motsvarar ungefär 66 000 flygningar mellan Helsingfors och London tur och retur för en familj på tre personer.
Källa: Korkia
Ålandsbanken Vindkraft
Murtomäki, Pyhäjärvi vindkraftspark, fonden äger 100 % av parken och den kommer att färdigställas under kvartal 1/2024 (93 MW). Fonden äger följande projekt gemensamt med Helen: Niinimäki, 145 MW (50 %), färdigställs kvartal 1 2025, Karahka, 149 MW (50 %), färdigställs kvartal 1 2025, Juurakko, 40 MW (49 %), produktionen inleddes i november 2022, Ålandsbanken Vindkraft Specialplaceringsfond (ägarandel 40 %) och Helen Oy har köpt Kalistanneva vindkraftpark i södra Österbotten av den franska koncernen Valorem (Effekt 165 MW). Vindkraft är koldioxidneutralt och dess direkta utsläpp är 0 tCO2/MWh. De genomsnittliga utsläppen från elproduktionen i Finland är 89 kg CO2/MWh (Källa: Statistikcentralen 2021) och EU-genomsnittet är 270 kg CO2/MWh (Källa: AIB 2020).
Källa: Ålandsbanken
Aktia Aurinkotuuli III
Mottagarfonden kommer att baseras på en projektutvecklingsportfölj med nästan 30 utvecklingsprojekt. Mottagarfonden förväntas finansiera upp till 1,9 gigawatt produktionskapacitet för förnybar energi och förbigå cirka 2,3 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Utsläppsminskningen motsvarar koldioxidavtrycket för cirka 225 000 genomsnittliga finländare.
Källa: Aktia
Mål för hållbar utveckling (SDG)
Kapitalplaceringarna inverkar på följande mål:
7. Förmånlig och ren energi
9. Hållbar industri, innovation och infrastruktur
13. Klimatgärningar
8. Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt
11. Hållbara städer och samhällen
Källa: Sp-Fondbolag Ab, Taaleri, Upright Oy
Målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) godkändes av FN:s generalförsamling år 2015. Detta målprogram för hållbar utveckling är i kraft fram till år 2030 (Agenda 2030). Målen är globala, vilket innebär att de tillhör oss alla. Målet med hållbar utveckling är att avskaffa extrem fattigdom och sikta mot en hållbar utveckling. Detta lyckas genom att på ett jämställt sätt ta hänsyn till miljön, människorna, de mänskliga rättigheterna och ett ekonomiskt perspektiv. Huvudmålen är sammanlagt 17 till antalet. Målen gäller alla FN:s medlemsländer. (Källa: https://www.ykliitto.fi/yk-teemat/kestavan-kehityksen-tavoitteet)
Koldioxidavtryck
Koldioxidintensitet: 230,5 t CO2e/milj. USD
Täckning (%): 80,5
Beräkningsmetoden förklaras ovan i fråga om direkta aktieplaceringar.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, Morningstar
Aktiefondernas positiva miljökonsekvenser
Andelen miljölösningar (%): 64,3
Täckning (%): 80,5
Miljölösningar beskriver de företag i fonden vars omsättning består av t.ex. förnybar energi eller de produkter och tjänster som stödjer dem, energieffektivitet, energieffektiva byggnader och koldioxidsnåla transporter.
Källor: Sp-Fondbolag Ab, Morningstar
Klassificering av koldioxidrisker för aktiefonder
| Låg |
Täckning: 100 %
Klassificering på skalan: allvarlig – hög – medelhög – låg - obefintlig.
Källor: Sb-Fondbolag Ab, Morningstar
Fonden Sparbanken Miljö placerar sina medel i likvida aktie- och ränteplaceringar. Fondens medel omfattar även icke-likvida kapitalplaceringar som kännetecknas av en sämre förmåga att omvandlas i pengar. Vid behov avvecklar fonden sina likvida fondplaceringar för att finansiera gradvis kapitalinsamling i projekten. Dessa icke-likvida placeringar utgjorde 33,3 procent av fondmedlen 29.9.2023.
Tillräckligheten i fondens tillgångar och likviditet har säkerställts genom en övre gräns för icke-likvida placeringars andel av fondmedlen. Därtill följer man kontinuerligt upp placeringarnas likviditetsprofil och riskställning samt förhållandet mellan likvida och icke-likvida placeringar i portföljförvaltningssystemet. Fondbolaget genomför även regelbundet stresstest, med hjälp av vilka man kan bedöma en placeringsfonds likviditetsrisk i såväl normala som exceptionella förhållanden.