Föregående kvartal har till största delen varit dyster på aktiemarknaden. Då och då har marknaden stigit, men dessa rörelser har förblivit kortlivade. Investerarna är oroade över långsam tillväxt, hög inflation och en aggressiv penningpolitik.
Vi närmar oss årets resultatrapportsperiod för tredje kvartalet. Under de senaste veckorna har företag gett resultatvarningar relaterade till efterfrågan och kostnadstryck. Vi förväntar oss dock att de rapporterade resultaten fortsätter att vara tämligen goda. Mest uppmärksamhet riktas dock mot företagsledningens syn på efterfrågeutsikterna för den närmaste framtiden, prissättning, utvecklingen av orderböckerna och orderingång. Vi bedömer att företagsledningens kommentarer kommer att vara försiktiga och marknadsaktörerna kommer att behöva revidera ned sina vinstprognoser för nästa år. Företag i miljöfrågor får dock visst stöd från den politiska fronten. En hel del negativa nyheter har redan prisats in i kurserna, särskilt för de mer cykliskt känsliga företagen. Till exempel har lönsamheten för tillverkare av vindkraftverk varit utsatt på grund av stigande råvarupriser, men dessa tros nu minska.
I det miljöpaket som antogs av president Biden investeras 370 miljarder US-dollar i ren miljöteknik och självförsörjning på energiområdet, och syftet är att minska USA:s koldioxidutsläpp med 40 procent senast 2030. Förutsättningen för att miljöpaketet gick igenom var att paketets räckvidd utökades till att omfatta mer än bara miljön. Samtidigt fick paketet ett nytt namn – Inflation Reduction Act (IRA). Det var en positiv överraskning att senaten godtog paketet, eftersom den tidigare centrala demokratiska senatorn Joe Mancini motsatte sig det.
I år har ett antal positiva nyheter kommit till investeraren av det gröna temat, även om resten av nyhetsflödet har varit dystert. I början av mars presenterade EU programmet REPowerEU, som syftar till att avskaffa Europas beroende av Rysslands fossila bränslen före 2030. Politiska program påverkar aktiekurserna. Vid klimatkonferensen COP-27 i Egypten i november förväntas betydande krav från utvecklingsländerna på ökad klimatanpassningsfinansiering. Kanske kunde vi se framsteg i SaharaWind-projektet, till exempel. Marocko har en viktig roll att spela i utvecklingen av projektet, bland annat genom att införa grön vätgas, för att utnyttja den förnybara energins variabilitet i energiproduktionen. Sahara Wind-projektet syftar också till att exportera el till Europa och andra afrikanska länder. På regional nivå skulle det avsevärt kunna minska koldioxidavtrycket från järnmalm och gödselmedelsindustrin. Med tanke på den svåra geopolitiska situationen i världen, är det dock troligt att förväntningarna på COP 27 kommer att bli måttliga.
I september nådde EU:s energiministrar en politisk överenskommelse om ett lagstiftningsförslag om höga energipriser. Genom förordningen införs gemensamma åtgärder för att minska efterfrågan på el och för att samla in och fördela överskottsintäkter från energisektorn till slutanvändarna. Rådet beslöt att begränsa marknadsintäkterna till 180 euro per MWh för elproducenter och mellanhänder, som använder så kallade inframarginalteknologier som förnybara energikällor, kärnkraft och brunkol för att producera el. Vissa parter bedömer att detta kan bromsa den gröna omställningen, men pristaket ligger klart över produktionskostnaden beräknad över livscykeln - så vi är inte alltför oroliga i detta avseende. Räntehöjningen är dock en faktor som kan påverka lönsamhets- och avkastningsberäkningarna för projekt för förnybar energi.
