Tillväxtutsikterna för världsekonomin har förbättrats under de senaste månaderna. Internationella valutafonden IMF uppskattade i april att världsekonomin kommer att växa med 3,2 % i år, det vill säga i samma takt som i fjol. Detta skulle innebära en något långsammare tillväxt än långtidsmedelvärdet. Men med tanke på den snabba ränteuppgången har världsekonomin dock klarat sig ganska bra.

Under de senaste veckorna har det funnits begynnande tecken på att den globala industriella konjunkturen håller på att återhämta sig. Detta är goda nyheter för Finlands öppna ekonomi.

Prisökningarna har lugnat ner sig tydligt från toppsiffrorna. Situationen i Europa och USA börjar dock skilja sig åt. I USA har inflationsnedgången åtminstone tillfälligt stannat av, medan inflationen i Europa har fortsatt att lugna ner sig. Till följd av detta förväntas Europeiska centralbanken börja sänka räntorna snart, troligen i juni. För USA:s del finns det fler frågetecken i luften.

Finlands ekonomi är mycket räntekänslig. I Finland är de allra flesta bostadslån bundna till rörliga räntor, vilket innebär att ränteförändringar snabbt överförs till människors lånekostnader. I många andra länder föredras mer långa fasta räntor. Räntesänkningarna är bra för den finska ekonomin och är lugnande nyheter för alla med bostadslån.

Förra året minskade den finska ekonomin med 1 % mer än väntat. Även i början av året är tillväxtutsikterna för ekonomin svaga. Vi förväntar oss dock att den ekonomiska utvecklingen tar fart mot slutet av året i takt med att räntorna sjunker och den globala konjunkturcykeln återhämtar sig.

Konsumenternas ekonomiska svårigheter kommer att lätta. Köpkraften har återgått till tillväxt och lägre räntor gör livet enklare för skuldsatta hushåll. Sysselsättningsläget kommer ännu att försämras ett tag, men inte särskilt mycket. Vi förväntar oss att arbetslösheten kommer att stiga till i genomsnitt 7,8 % i år. Nästa år kommer arbetslösheten att sjunka igen när ekonomin återhämtar sig.

Medan räntorna förväntas sjunka, finns det för närvarande ingen återgång till tiderna med nollränta. Det är därför bra för hushållen att anpassa sin vardag till en värld av positiva räntor.

Källor: världsekonomi IMF (april 2024), Finland: Sparbanken (april 2024)

Recessionen i den finska ekonomin börjar också återspeglas på arbetsmarknaden enligt många olika indikatorer. Arbetslösheten har stigit med en dryg procentenhet från ifjol, permitteringarna har ökat och antalet lediga platser minskar. Förra året var den genomsnittliga arbetslösheten i Finland 7,3 % och i år räknar vi med att den kommer att stiga till 7,8 %.

Arbetslösheten har drabbat män hårdare och deras arbetslöshet har stigit långt över kvinnornas. Detta har också återspeglats i Sparbankernas kortdata, eftersom den konsumtion som kvinnor betalar med kort har varit på en bättre nivå än vad män betalar med kort.

Nedgången i sysselsättningen har helt och hållet skett inom den privata sektorn. Antalet anställda inom den offentliga sektorn har ökat, medan antalet anställda inom den privata sektorn har vänt till en tydlig nedgång.

Även om utvecklingen på arbetsmarknaden har gått mot det sämre har den totala försämringen varit ganska måttlig. En anledning till detta är den långvariga kompetensbristen på arbetsmarknaden. Företagen har redan länge sagt att det är svårt att hitta kompetenta arbetstagare. Även om denna utmaning nu har lättat är den fortfarande det näst största hindret för de finländska företagens tillväxt (efter otillräcklig efterfrågan).

Förra året ökade privatkonsumtionen med 0,4 %. Även om tillväxten var svag var den ändå lite överraskande. Man förväntade sig att en kraftig minskning av konsumenternas köpkraft också skulle ha lett till en minskad privatkonsumtion.

Konsumenternas köpkraft har nu återgått till tillväxt. Detta förklaras av att löne- och pensionsökningarna är större än prisökningarna, som har lugnat ner sig tydligt. Vi tror också att den positiva utvecklingen av köpkraften kommer att fortsätta i år, vilket innebär att konsumenternas nöd är på väg att underlättas. Regeringens beslut att höja mervärdesskatten kommer naturligtvis att minska köpkraftens ökningen något, men kommer inte att göra den negativ. Dessutom drabbade nedskärningarna inom social trygghet de grupper har beviljats förmånerna, så ökningen av köpkraften är inte verklighet för alla.

Nedgången i konsumenternas köpkraft är dock så stor att det kommer att ta flera år att komma ikapp.

Trots en ökning av köpkraften är konsumenterna fortfarande mycket försiktiga och inte all inkomsttillväxt riktas mot konsumtion, utan sparandet kommer också att öka i år. Ur många hushålls synvinkel är det meningsfullt att åter bygga upp besparingsbuffertar i de fall de har behövt användas under de senaste åren.

Inflationen i Finland och på andra håll i Europa har lugnat ner sig. Förändringen i EU:s så kallade harmoniserade konsumentprisindex, mätt på ett enhetligt sätt, är redan nära noll i Finland och är en av de lägsta i Europa efter Litauen.

I Finland är det nationella konsumentprisindexet den mer uppföljda inflationsmätaren. Enligt den har inflationen också lugnat ner sig avsevärt. I april 2024 ökade priserna med denna mätare med 1,9 % jämfört med föregående år, vilket innebär att vi redan ligger på Europeiska centralbankens målnivå. Förra året var den genomsnittliga inflationstakten 6,3 %. I år förväntar vi oss att prisökningen i Finland kommer att ligga kvar på i genomsnitt 1,9 %. Räntesänkningen pressar inflationen, men höstens momsökning höjer den något.

Större delen av inflationen i Finland förklaras för närvarande av stigande räntor. Räntehöjningen avspeglas i inflationen med fördröjning, beroende på tidpunkten för ränteändringsdatumet för olika hushåll. Finlands inflation på knappt 2 % förklaras för närvarande av en räntehöjning på 1,3 procentenheter.

Priserna på livsmedel, som är en viktig konsumtionsvara för hushållen, har redan börjat sjunka i Finland. PTT uppskattar att nedgången väntas fortsätta i år.

Den dämpade inflationen i euroområdet kommer att göra det möjligt för Europeiska centralbanken att börja sänka räntorna. För närvarande förväntas den första räntesänkningen ske i juni. Detta är bra för Finlands ränteberoende ekonomi.

Det finns också risker förknippade med denna positiva syn. Till exempel är situationen i Mellanöstern bräcklig och det finns risk för upptrappning. Detta skulle kunna höja oljepriset och därmed inflationstrycket igen.

När det gäller boende upplever ägarboende och hyresgäster för närvarande inflation på mycket olika sätt. De skuldsattas plånbok stryps särskilt av den snabba ränteuppgången. Hyreshöjningen har i sin tur varit klart lugnare än den allmänna kostnadsökningen.

Konsumenternas förtroende i Finland är på en mycket låg nivå. Till följd av krigsutbrottet i Ukraina och den snabba inflationen samt stigande räntor sjönk konsumenternas förtroende till en rekordlåg nivå. Den har återhämtat sig något från bottennivåerna, men har förblivit på en ganska låg nivå.

Många faktorer verkar redan vara lite bättre i konsumenternas vardag, vilket innebär att förtroendet långsamt kan förväntas börja stiga. Prisökningen har lugnat ner sig, köpkraften växer igen och räntesänkningen finns i sikte redan inom en snar framtid. Arbetsmarknadsläget skapar dock motvind och konsumenterna upplever att risken för arbetslöshet är större än tidigare.

Sammantaget förväntar vi oss dock att konsumenternas förtroende gradvis återhämtar sig i år. Även om förtroendet som helhet är lågt kan man redan se en liten lättnad i bakgrundsfrågorna, särskilt i konsumenternas egna ekonomiska situation. Andelen som måste använda sina besparingar eller bli skuldsatta har minskat något de senaste månaderna. Omkring 55 % av konsumenterna kan fortfarande spara, även om deras andel före inflationsökningen var drygt 60 %.

De finländska hushållens skuldsättning ökade under lång tid. I och med ränteuppgången tas nu betydligt mindre bostadslån än tidigare, vilket också avspeglas i att hushållens skuldsättning har börjat sjunka. Skuldgraden i förhållande till de disponibla inkomsterna är nu 125 %, jämfört med att den tidigare varit hela 133 %.

Medan man har lyft mindre bostadslån och placeringsbostadslån, har lyft av konsumtionskrediter vänt till en liten ökning från början av detta år.

De skuldsatta hushållens situation lindrades länge av att räntenivån var låg. Nu har situationen förändrats radikalt i och med räntehöjningarna och hushållen betalar mer räntor än tidigare. Lättnaden är dock redan på väg: under de senaste månaderna har Euribor-räntorna i stort sett stagnerat och förväntningarna är att räntorna kommer att sjunka i år.

Även om räntorna förväntas sjunka finns det för närvarande ingen återgång till nollräntor. Det är därför en bra idé att basera lånekostnaderna på tanken att räntorna nu kommer att förbli högre än de varit under de senaste åren.

I april i år såg det sedan länge planerade positiva kreditupplysningsregistret äntligen dagens ljus. Det innebär att såväl gäldenären som den som har beviljat skulden i ett enda register kan se vilka krediter personen har. För konsumenterna gör detta det lättare att skapa sig en bild av den egna skuldsituationen om man har skulder på olika håll.

Det är bra att vara uppmärksam på skuldens kvalitet och mängd. Skulder som ökar tillgångarna är ”bättre” skulder än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder. Skulder som är lämpliga för den egna ekonomin möjliggör emellertid många saker, till exempel en egen lägenhet eller studier. I det gamla finska ordspråket finns det fortfarande aktuell visdom, ”skuld är en god dräng men dålig herre”.

Sedan nedgången år 2022 har värdet på hushållens finansieringstillgångar åter vänt i en tillväxt. Samtidigt ökar inte skulderna längre. Som ett resultat av dessa faktorer har hushållens nettoförmögenhet (finansieringstillgångar – finansieringsskulder) ökat, det vill säga finländarna kommer att bli rika igen.
Under det senaste året har placeringsmarknaden gett bra avkastning på både ränte- och aktieplaceringar. Tidsbunden insättning väcker åter ett intresse efter en lång tid med nollränta.

När det gäller aktieplaceringar har de senaste åren varit en svår tid för Finland-placeraren. Förra året var avkastningen på finska aktier klart lägre än utvecklingen av globala aktier, och underavkastningen har fortsatt även under innevarande år. Å andra sidan innebär detta också intressanta möjligheter, eftersom prissättningen av finska företag börjar vara förmånlig. Naturligtvis är det alltid bra att tänka på diversifiering.

Framöver är utsikterna också ganska rimliga i placerarens ögon. Att förutsäga rörelserna på investeringsmarknaden är naturligtvis alltid svårt och det lönar sig att bygga upp en egen investeringsportfölj på lång sikt.

Till följd av den förhöjda räntenivån ligger den så kallade löpande avkastningen på ränteplaceringar på en rimlig nivå och den förväntade räntesänkningen skulle ge ett ytterligare uppsving på kort sikt. Den förhöjda räntenivån försvagar naturligtvis situationen för skuldsatta företag, och särskilt för företag med svagare kreditvärdering är det värt att vara mer försiktig än tidigare.

I och med räntehöjningen och den dämpade inflationen har den reala (dvs. efter inflationen) avkastningen på finländska tidsbundna depositioner redan blivit något positiv. På checkkonton är den reala avkastningen klart under noll. Även om en insättning kan verka som en säker plats att förvara pengar på i en osäker värld, är det värt att tänka på mer produktiva objekt för långfristiga medel. Insättningar är naturligtvis ett utmärkt objekt för korttidssparande och bra att ha som en bufferttillgång.

För aktier förväntar vi oss en måttlig positiv avkastning i år som ligger nära det långsiktiga genomsnittet. Företagens finansiella resultat har förblivit någorlunda bra trots det svaga ekonomiska läget. Dessutom stöder förväntningarna på lägre räntor aktiemarknaden. Å andra sidan har stämningen på marknaden varit förvånansvärt optimistisk, så en mer dämpad stämning är en verklig risk på kort sikt.

Stigande räntor, osäkerhet hos konsumenterna och minskad köpkraft har påverkat människors önskan att köpa bostäder negativt. Aktiviteten på den finska bostadsmarknaden har varit ganska låg de senaste åren. Handelsvolymerna har sjunkit tydligt och bostadspriserna har sjunkit med i genomsnitt drygt 10 % från topparna för ett par år sedan. I huvudstadsregionen har minskningen varit större än i hela landet.

När befrielsen från överlåtelseskatt slopades för köpare av en första bostad innebar detta ett tillfälligt uppsving för bostadsmarknaden mot slutet av året, men det var kortvarigt.

Vi förväntar oss att den svaga tillväxten på den finska bostadsmarknaden fortsätter ett tag. Man kan dock redan skönja en återhämtning, även om det inte är någon stor rusning på bostadsmarknaden. Den serie räntesänkningar som förhoppningsvis startar i juni torde stimulera bostadsmarknaden under det andra halvåret. Konsumenternas köpkraft har också vänt i en tillväxt, vilket förväntas skapa en viss positiv stämning bland konsumenterna. Sammantaget förväntar vi oss att bostadspriserna kommer att falla med i genomsnitt 1 % i år, men mot slutet av året kommer bostadspriserna att börja stiga igen.

OECD har redan länge undersökt den ekonomiska kompetensen hos medborgare i olika länder. Förra året lades också ett avsnitt om människors ekonomiska välfärd till i undersökningen. Det mättes genom både objektiva och subjektiva frågor om ekonomisk välfärd. De objektiva frågorna handlade till exempel om hur pengarna räcker till och förmågan att klara av oväntade utgifter. De subjektiva frågorna handlade till exempel om respondentens tillfredsställelse med sin egen ekonomiska situation och upplevda ekonomiska bekymmer.

Mätt med BNP per person är Finland rikare än OECD-länderna i genomsnitt. Finländarnas ekonomiska kunskaper ligger också över genomsnittet. Det var kanske något överraskande att den ekonomiska välfärd som finländarna upplevde var under OECD-genomsnittet.

De senaste åren har präglats av kriser och överraskningar, och det är bra att vara beredd på oväntade händelser även i framtiden. Att planera sin egen ekonomi är ännu mer värdefullt i en osäker miljö.