Ur de enskilda hushållens perspektiv kommer år 2022 att bli ihågkommen för den exceptionellt stora nedgången i köpkraften. Löntagarnas inkomster ökade med knappt 3 %, medan den allmänna prisnivån ökade med över 7 %. Detta ledde till att löntagarnas köpkraft försämrades. Med samma penningmängd kunde man alltså köpa mindre. Löntagarnas köpkraft sjönk senast lika mycket på 70-talet, vilket innebär att situationen är exceptionell.
Situationen för de ekonomiskt svagaste hushållen har underlättats genom tidigarelagda indexhöjningar av sociala förmåner i augusti förra året. Vid ingången av detta år trädde dessutom ett antal höjningar av de sociala förmånerna i kraft. Regeringen har också byggt upp olika slags elstöd för att underlätta hushållens stora elräkningar. En del av stöden har redan beslutats, andra väntar fortfarande på slutligt godkännande. Detta kommer naturligtvis att underlätta situationen för hushållen, även om tajmningen av stödet inte är perfekt. Det har också framförts mycket kritik om huruvida stödet är rätt riktat och sporrar till en minskning av elförbrukningen.
Ur samhällsekonomisk synvinkel är minskningen av köpkraften inte lika radikal. Även om prisökningarna hämmar köpkraften har sysselsättningen samtidigt ökat i god takt. Lönesumman för hushållen steg med nästan 7 % år 2022. Lönesumman beskriver det totala beloppet av de bruttolöner som betalats i hela ekonomin. Dess utveckling påverkas därför av både sysselsättnings- och löneutvecklingen.
Med tanke på framtiden är det viktigt hur länge inflationen förblir hög och hur lönerna reagerar på situationen. Vi räknar med att inflationen når sin höjdpunkt i Finland i början av innevarande år och att inflationen sedan gradvis sjunker. Enligt vår uppskattning stiger priserna i genomsnitt med 4,5 procent 2023. Prisökningarna kommer således att lugna ner sig, men inflationen kommer att förbli högre än önskat.
Inom många branscher pågår fortfarande löneförhandlingar, så löneökningarna för 2023 är fortfarande svåra att uppskatta. Utgångspunkterna för förhandlingarna är krävande: å ena sidan vill löntagarna med rätta ha kompensation för prisökningarna, men å andra sidan finns ur samhällsekonomisk synvinkel en risk för att det leder till en inflations- och lönespiral. Man bör också ta hänsyn till Finlands konkurrenskraft. Det är dock sannolikt att löneökningarna kommer att bli större i år än under de senaste åren, vilket kommer att dämpa nedgången i hushållens köpkraft.
Minskningen av köpkraften förra året påverkade också pensionärerna. Vid ingången av detta år har dock pensionärerna fått en exceptionellt stor höjning när arbetspensionerna höjdes med 6,8 procent.
Stigande priser i kombination med stigande räntor och allmän osäkerhet har lett till en svår situation för många familjer. Detta framgår också av enkäten Sparbarometer som Sparbanksgruppen genomförde förra året*. Enligt den har de ekonomiska svårigheter som människor upplever ökat. I vår indikator på ekonomiska svårigheter ingår ”både euro och känslor med anknytning till pengar”.
Vi förväntar oss att hushållens köpkraft kommer att försämras ännu i början av året, men när året fortskrider kommer situationen att lätta när inflationen minskar och löneökningarna höjer löntagarnas nominella inkomster. Elpriset, som har varit ett bekymmer under de senaste månaderna, förväntas också sjunka efter vintermånaderna.

