Höstens förändringar inverkar på kortkostnaderna och webbhandeln

Man försöker ofta stärka konsumenternas ställning med hjälp av reglering och det är också ett mål värt att understödja. Samtidigt som lagstiftningen kan stärka den ena konsumentens ställning kan den dock försvaga en annans. I Finland torde detta åtminstone i september ske inom kortbetalningen, när kraven på stark autentisering i enlighet med prisregleringen av konsumentkrediter och det förnyade betaltjänstdirektivet (PSD2) träder i kraft. Prisregleringen träder i kraft genast i början av månaden när konsumentskyddslagen ändras och betaltjänstdirektivet några veckor senare, det vill säga 14.9.2019. 

Två olika slags konsumenter, hurudan är du? 

Höstens förändringar påverkar konsumentens ställning på olika sätt, beroende på deras köpvanor. Här har vi förklarat saken med hjälp av ett exempel där kortanvändarna har döpts till Saga och William för att fira de populäraste namnen ifjol.

William har ett Visa credit/debit-kort, som han använder aktivt på nätet och i olika mobilappar. Han har sparat kortets uppgifter i mobilappar och webbutiker som han litar på för att han ska kunna betala sin dagliga ärenden med några klick på telefonen. Om han behöver bekräfta sitt inköp via nätet med identifiering gör han detta med hjälp av den identifieringsapp som han har laddat ner från App Store, i stället för med en nyckeltalslista. Han använder också ofta kombinationskortets credit-funktion för att flexibelt kunna göra delbetalningar för sina inköp. William betalar sina inköp som delbetalningar och på den summa som ska betalas för inköpen tillkommer då också en kreditränta.

Saga är försiktigare och hon har ett Visa Electron-kort, som hon endast sporadiskt använder för betalningar online och även då bekräftar hon sina inköp med hjälp av nyckeltalslistan, eftersom hon inte har laddat ner en identifieringsapp (inom Sparbanksgruppen går appen under namnet Sparbanken Identifiering). Hon har inte sparat sina kortuppgifter i någon app och upplever att det är besvärligt att betala med kort på nätet, eftersom hon först måste mata in kortets uppgifter och därefter ännu bekräfta köpet separat med nyckeltalslistan. 

Kortköp på nätet kräver identifiering 

På grund av det förnyade betaltjänstdirektivet kommer Williams liv att ändras så, att han oftare än tidigare måste identifiera sig på nätet i samband med kortköp. Det gör Williams betalande något långsammare, men tack vare bankens identifieringsapp är det egentligen inte något stort problem. Och visst gör identifieringen också betalningen säkrare. Det verkliga problemet för Williams del är att de inköp han har gjort utan identifiering (bland annat de han gör med det kortnummer, den giltighetstid och kortets CVV-nummer som han har sparat i appar han litar på) i regel ska avvisas från och med mitten av september om försäljaren inte i sin app kan hänvisa William till en identifiering. 

Eftersom de tekniska kraven i anslutningen till lagändringen preciserades så sent kommer det ännu i mitten av september att finnas många mobilappar och webbutiker som inte har den beredskap som krävs för sträng autentisering. Att inköpen avvisas skulle naturligtvis inte vara ett problem enbart för William, utan även för webbutikerna, företag som tar emot kortbetalningar och för dem som beviljar kort. I skrivande stund försöker de olika parterna ännu hitta en lösning på hur kortbetalningar på nätet skulle kunna fortsätta utan störningar också efter den 14 september.

För Sagas del är den största förändringen att eftersom den nyckeltalslista hon använder inte längre uppfyller kraven på sträng autentisering lönar det sig för henne att ladda ner en identifieringsapp för inköp via nätet. Om Saga ändå vill fortsätta använda en nyckeltalslista ska hon se till att banken har hennes aktuella telefonnummer, eftersom hennes bank på grund av bestämmelserna i betaltjänstdirektivet har lagt till en sms-bekräftelse på nyckeltalskortet. Några banker använder även en separat nyckeltalsavläsare. Om Saga skulle bestämma sig för att fortsätta använda sin nyckeltalslista vid inköp via nätet skulle den inköpsprocess som hon redan tidigare tyckte var besvärlig kräva ännu en bekräftelse.

Prisreglering av konsumentkrediter

Ett kreditkonto som har kopplats till ett kombinationskort är en konsumentkredit utan säkerhet och kreditkort som har öppnats efter början av september omfattas därmed av den nya prisregleringen av konsumentkrediter. Regleringen begränsar på ett förtjänstfullt sätt erbjudandet av de allra dyraste konsumentkrediterna och snabblånen tack vare det nya räntetaket på 20 procent, men den medför även effekter på kreditkort, eftersom den dessutom begränsar de övriga kostnaderna för krediten. Vad gäller kreditkort kan de här övriga kreditkostnaderna vara till exempel kortets månads- eller årsavgift samt kontantuttag från credit-sidan. Det finns redan tecken på att kreditkortens räntor kommer att stiga och de övriga avgifterna att sjunka, eftersom de aktörer som beviljar kreditkort strävar efter att behålla sina tidigare erhållna intäkter. 

En högre kreditränta skulle svida i Williams plånbok, eftersom han aktivt använder kortets credit-funktion och betalar sina inköp med denna. Eftersom kortens kreditgränser vanligtvis är ganska låga och de inte hela året utnyttjas till fullo, skulle en räntehöjning på en procentenhet sannolikt innebära en tilläggsavgift på några euro i månaden för William.

För Saga, som använder ett Visa Electron-kort, skulle ett kort med kredit däremot kännas som ett ännu mer lockande alternativ, eftersom det, i motsats till kort utan kredit, nu i lagen finns ett tak för de avgifter som tas ut. Genom att skaffa ett kort med kredit skulle Saga kunna säkerställa att månadsavgifterna och andra kreditkostnader hålls under kontroll och en högre ränta spelar inte heller någon roll om hon betalar de inköp hon har gjort från credit-sidan tillbaka på en gång. På så sätt uppkommer ingen ränta. Visa Electron är dessutom en produkt som kommer att försvinna från bankernas utbud och därför skulle hennes kortprodukt i vilket fall som helst bytas ut inom kort. 

Förändringens vinnare och förlorare

Saga kan anses dra nytta av prisregleringen av konsumentkrediter om hon skulle skaffa till exempel ett credit/debit-kombinationskort i stället för sitt Visa Electron-kort. Huvudregeln är alltså att de kunder med betalningsförmåga (Saga) som efter lagändringen använder ett credit-kort gynnas på bekostnad av dem som använder kortets räntebärande kreditegenskap (William). Det här dock en mycket liten olägenhet jämfört med det faktum att man med lagen bättre kan ingripa i de allra grövsta villkoren för snabblån och de skuldproblem dessa orsakar konsumenterna.

Vad gäller betaltjänstdirektivets krav på stark autentisering drar båda nytta av att betalsäkerheten förbättras något, men en olägenhet är att betalningarna inte längre är lika smidiga och att betalningarna i värsta fall avvisas helt. Detta skulle göra Williams vardag besvärligare, men för Sagas del skulle betalningarna eventuellt bli smidigare om hon i samband med förändringen skulle besluta sig för att avstå från sin nyckeltalslista och ladda ner en identifieringsapp med vilken de flesta kortköpen via nätet behändigt kan bekräftas redan idag.

Manu Kauppila, 

Servicechef, Sparbanken