Dödsboets bankaffärer

Före bouppteckningen visar den avlidnes ämbetsbevis är du är delägare i dödsboet. Vi rekommenderar att ett ämbetsbevis beställs genast efter dödsfallet från den avlidnes sista församling eller från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (tidigare magistraten). Tänk på att leveranstiden för ett ämbetsbevis kan vara lång.

Att betala räkningar som anländer i den avlidnes namn, såsom telefonräkningar, elräkningar, hyres- och vederlagsräkningar är en konkret del av dödsboets förvaltning. Räkningar brådskar i allmänhet och det är bra att ta hand om dem i tid. Andra typiska betalningar är sjukhusräkningar och räkningar som hör samman med begravningen och minnesstunden.

Den efterlevande maken eller en enskild dödsbodelägare får betala den avlidnes vardagliga räkningar samt andra räkningar med omedelbar anknytning till dödsfallet från den avlidnes konto. Banken övervakar vilka räkningar som betalas från dödsboets konton och därför ska den som betalar lämna in till banken ett ämbetsbevis eller en kopia av ett testamente av vilket delägarskapet i dödsboet framgår. Betalningarna sköts enklast

• Genom att lämna in räkningarna elektroniskt..
• Med betalningstjänstekuvert som fås från banken.
• Alternativt på bankens verksamhetsställe; i kontorets kassatjänst eller via betalningstjänsten.

När du skickar in räkningar elektroniskt:

• Uppdatera kunduppgifterna om dödsboet och lämna in ett ämbetsbevis eller en kopia av testamentet i samband med de första räkningarna. På det sättet kan vi försäkra oss om att du har rätt att betala räkningar från dödsboets konto.
• Meddela numret på den avlidnes konto som betalningarna ska betalas från. Alla räkningar undertecknas till sist elektroniskt på en gång.
• Skicka in räkningarna minst fem vardagar innan förfallodagen. För betalning av räkningar debiteras serviceavgift enligt din Sparbanks serviceprislista.
• Räkningar som skickas in via den elektroniska kanalen betalas på förfallodagen.

Direktbetalningar debiteras på kontot som tidigare, men betalningen av e-fakturor upphör eftersom den avlidnes nätbank stängs. Begär uppgifterna om eventuella direktdebiteringar av banken så att alla betalningar blir beaktade. Dessutom betalas fakturor som inkommit till den avlidnes betalningstjänst fram till dödsfallet (till exempel el- och vederlagsräkningar) normalt från kontot eftersom de kan anses gå till dödsboets bästa. Avtal om betalningstjänst avslutas dock om ens en av delägarna i dödsboet så önskar.

De skuld- och ansvarsförbindelser som den avlidne ingått medan han eller hon levde upphör inte i och med dödsfallet utan de överförs på dödsboet. De ska betalas med dödsboets medel innan arvet kan skiftas. Om dödsboets tillgångar inte räcker till för att betala dödsboets alla skulder ska delägarna säkerställa att man med medlen i första hand täcker räkningarna för begravningen och boutredningen, dvs. skulderna för förrättandet av bouppteckning. Om den avlidne kvarlämnar bankskulder och det förefaller som att medlen inte räcker till för att betala skulderna, kontakta banken snarast.

Om ett bankkonto ägs gemensamt och den ena kontohavaren avlider träder dödsboet in som den andra kontohavaren i den avlidnes ställe. För det mesta har båda kontohavarna haft självständig dispositionsrätt till kontot. Den efterlevande kontohavaren har i detta fall rätt att använda kontot efter att den andra har avlidit. Den efterlevande kontohavaren ansvarar för att säkerställa att han eller hon av kontomedlen inte använder den andel som tillhör dödsboet.

Om den avlidne och den efterlevande kontohavaren bara har haft dispositionsrätt till kontot tillsammans, har dödsboet och den efterlevande kontohavaren endast rätt att använda kontot tillsammans. Om den avlidne hade ett gemensamt konto med en annan person, till exempel den efterlevande maken, rekommenderas det att ett nytt eget konto öppnas som den efterlevandes personliga inkomster styrs till därefter.

Anvisningar för att avsluta ett bankkonto.

Ett dödsbo är en helhet som bildas av den avlidnes tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter. Beslut i frågor som gäller dödsboet fattas i regel av alla dödsbodelägare tillsammans tills dess att dödsboets skulder har betalats och tillgångar vid ett arvskifte delats ut till dödsbodelägarna, dvs. arvingarna. För förvaltningen av dödsboets ärenden kan man också efter bouppteckningen befullmäktiga en av dödsboets delägare eller en person utanför dödsboet för att på det sättet underlätta skötseln av ärendena.

Delägare i dödsboet kan vara:

• lagstadgade arvingar, exempelvis barnen och deras avkomlingar, den avlidnes föräldrar och syskon
• den efterlevande maken, om makarna haft giftorätt i varandras egendom, utifrån ett testamente eller i ett barnlöst äktenskap direkt med stöd av lagen
• en testamentstagare, dvs. en person som den avlidne hade testamenterat hela sin egendom eller en del av den till (till exempel 1/3 av sin egendom)
• staten, om den avlidne inte har lagstadgade arvingar eller testamentstagare.